EPIGRAPHIA INDICA
16 sa mêdinîm [|*] yadîya-dôḥ-pad-âyattam=artthi-pratyartthi-jîvitam [|| 18*] Anujanm=
âbhavat=tasya Vetta-bhûpaḥ pratâpavân [|*] tasy=âpi jajñirê putrâs=trâtâraś=
śaraṇ-ârtthinâm || [19*] Dâyabhîmô nṛipas=têshâ[ṁ] jyêshṭhaḥ kshôṇîm=apâlayat [|*]
yat-pâṇ[i]ś=śâtrava-śr[î]ṇâṁ kêś-âkṛishṭi-kashâyitaḥ [|| 20*] Asy=Airasidhdhi(ddhi)- nṛipat[i]s=sahajaḥ kanîyân=dûran=nirasya kal[i]m=asya punaḥ-pravêśam [|*]
rôdhdhu(ddhu)m pravṛitta iva yaḥ prachuraṁ yaśa[ḥ*] svan=d[i]k-sîmasu
sphaṭika-sâla-nibham babandha [||] [21*]
17 Asy=âbhavann=avani-maṇḍala-ra[kshi]târa[ḥ pu]trâ[s=traya][ḥ*] sphuri[ta]-paurusha-
bhû[sha]ṇâs=tê [|*] yair=anvitaḥ prasavitâ suchiraṁ vyarâjat=têjômayair=iva
nijair=nnyanais=Triṇêtraḥ |[| 22*] Jyâyân=êshâm=Manmasiddh-îśvaraḥ kshmâṁ
kshârâmbhôdhi-śyâma-sîmâṁ śaśâsa [|*] nity-ôdañchad-yad-yaśaḥ-pañjar-ântar=
vvyôma ddhyâmaṁ kôkilatvam bibhartti || [23*] Tan-madhyamas=tad=anu Vetta- nṛip-âbhidhânaś=śântas=tapôbhir=avadhîrita-bhôga-vâñchhaḥ [|*]
18 jyêshṭhê gatê divam=anâkulam=êva râjyan=nikshiptavân=api kanîyasi Tammusiddhau |[| 24*] Jayati [1]vipula-bhûbhṛid-va[ṁ]śa-janmâ suvṛittaḥ parichita-guṇa-gumphas=
sambhava[n*]-nâyaka-śrîḥ [|*] suchiram=avani-bhûshâ Tammusiddh-âbhidhânas=
sarasa-madhur-mûrttiś=chêtana[ḥ][2] kô=pi h[âraḥ |] [| 25*] [Ya]śaś=śubhraṁ yasya
śravaṇa-subhagaṁ saṁsadi muhus=Sahasrâkshaś=śṛiṇvan=madhura-vachasaḥ kinnara-
mukhât [|*] sva-chakshus-saṁkhyâka-
19 śruti-vibhava-kautûhala-vaśât kaḷatrâya prâya[ḥ*] spṛihayati punar=Ggautama-
munêḥ || [26*] Daḷita-ripu-karîndra-śrêṇi-vistîrṇ[ṇ]a-kumbha-sthala-vigaḷita-śumbhan-
mauktika-vyâpta-mûrttiḥ [|*] jayati ghaṭita-lakshmîḥ kshîra-vâś-chûrṇṇa-
kîrṇṇaḥ puru-[sha iva pu]râṇa[ḥ*] śyâmaḷô yat-kṛipâṇaḥ || [27*] Sa khalu
samasta-sâmrâjyâya Nellûr-nnaharê kṛit-âbhishêka[ḥ*] śrî-Gaṇḍagôpâla-Śrî-
20 dêvî-vîra-sûtir=Mmanmasiddhi-mahârâj-ânujanmâ Tammusiddhi-mahîpâlaḥ
pâlaya[nn=a]khilâm=arṇṇav-âmbarâm [|*] Dêvây=âsmai Hasti[i]śailêśvarâya sphâyat(yad)-bhûmnê sârayô[gyê Śa]k-â[bd]ê [|*] . . . ddhim[3] Paṇṭa-
râshṭra-pradhânam prâdât(dâd) grâmam=Muṭṭiyampâkka-saṁjñam || [28*]
Yatnêna dharmma-saraṇiḥ parirakshaṇ[î]yâ s=êyam bhavat(vad)bhir=akhilair=iti Tammusiddhaḥ [|*] âgâminaḥ praṇayatê nṛipatîn=ajasran=dûran=natêna śira-
21 sâ na śarâsanêna [|| 29*] Êta[t] kshôṇîbhṛitâm=aṁśu-jaṭâlair=mmakuṭair=ddhṛitam
[|*] jaga[t*]-traya-prasiddhasya Tammusiddhasya śâsanam || [30*]
TRANSLATION.[4]
(Verse 4.) From this (lotus) arose tha Padmâsana,[5] who, having accumulated the power
of rajas, because he had dwelt long in its interior,[6] accomplished the creation of the animate
and inanimate world, (and) who, in order to create companions, seemed to produce many
creators, when he touched the images reflected in the jewels of the hoods of the snake (which
formed) the couch of the husband of Srî.[7]
(V. 8.) Then there was in his (i.e. Manu’s) family an illustrious ruler of the earth, king
Sagara, who by his own sons made the ocean an everlasting receptacle of the aggregate of (his)
fame.
(V. 9.) In this (family) was Bhagîratha, who led to the earth the heavenly Sarasvatî[8] that produced wonders of poets like Vâlmîki for the glorification of the solar race.
____________________________
[1] The la has been added below the line.
[2] The visarga has been added below the line.
[3] Three aksharas before ddhim are illegible.
[4] The translation comprises only those verses which are not found in the inscriptions of Tammusiddhi published
until now.
[5] I.e. Brahman.
[6] See above, p. 124, note 5.
[7] I.e. Vishṇu.
[8] I.e. the Gaṅgâ, and, at the same time, the goddess of eloquence.
|