| |
South
Indian Inscriptions |
| |
|
|
|
EPIGRAPHIA INDICA
20 m=amânushaṁ tṛi(tri)bhuvana-vyâpatti-raksh-ôchitaṁ Kṛishṇasy=êva nirîkshya
yachchhati pitary=aikâdhipatyaṁ bhuvaḥ [|*] âstâṁ tâta ta-
21 v=aitad=apratihatâ dattâ tvayâ kaṇṭhikâ kin=n=âjñ=êva mayâ dhṛit=êti pitaraṁ
yuktaṁ vachô yô=bhyadhât [|| 12*] Tasmiṁ[1] svarga-
22 vibhûshaṇâya janakê jâ(yâ)tê yaśaḥśêshatâm=êkîbhûya samudhyatâṁ[2] vasumatî-
saṁhâram=âdhichchhayâ[‘3] [|*] vichchhâyâṁ[4]
23 sahasâ vyadhatta nṛipatîn=êkô=pi yô dvâdaśa khyâtân=apy=adhika-pratâpa-
visaraiḥ saṁvartakô=rkân=iva [|| 13*] Yên=â-
24 tyanta-dayâlun=âtha nigaḍa-klêśâd=apâsy=âyatât svaṁ dêśaṁ gamitô=pi darpa-
visarâd=yaḥ prâtikûlyê sthitaḥ [|*] yâ-
25 van=na bhrutu(ku)ṭî lalâṭa-phalakê yasy=ônnatê lakshyatê vikshêpêṇa vijitya
tâvad=achirâd=va(ba)ddhaḥ sa Gaṁgaḥ punaḥ [|| 14*] Saṁ-
26 dhây=âśu śilîmukhâṁ[5] sva-samayâṁ[6] vâ(bâ)ṇâsanasy=ôpari prâptaṁ varddhita-
vaṁ(baṁ)dhujîva-vibhavaṁ padm-âbhivṛiddhy-anvi-
27 taṁ [|*] sannakshatram=udîkshya yaṁ śarad-ṛituṁ parjanyavad-Gûrjarô nashṭaḥ
kv =âpi bhayât=tathâ na samataṁ sva-
28 pnê=pi paśyêd=yathâ [|| 15*] Yat-pâdânatimâtrak-aika-śaraṇâm=âlôkya lakshmî[ṁ*]
nijâṁ dûrân=Mâlava-nâ-
29 yakô naya-parô yaṁ prâṇamat=prâṁjaliḥ [|*] kô vidvâṁ[7] valinâ sah=
âlpa-va(ba)laka sparddhâṁ vidhattê paraṁ[8] nî-
30 tês=tad=dhi phalaṁ yad=âtma-parayôr=âdhikya-saṁvêdanaṁ [|| 16*] Viṁdhy-
âdrêḥ kaṭakê nivishṭa-kaṭakaṁ śrutvâ charair=yaṁ nijaiḥ svaṁ dêśaṁ
31 samupâgataṁ dhruvam=iva jñâtv[â] bhiyâ prêritaḥ [|*] Mâr[âśa]rva- mahîpatir=drutam=[ag*]âd=aprâptapûrvaiḥ paraiḥ[9] yasy=êchchhâm=a-
32 nukûlayaṁ[10] kula-dhanaiḥ pâdau praṇãmair=api [|| 17*] Nîtvâ Śrîbhavanê ghanâghana-ghana-vyâpt-âṁva(ba)râṁ prâvṛishaṁ tasmâ-
33 d=âgatavâṁ[11] samaṁ nija-va(ba)lair=â-Tuṁgabhadrâ-taṭaṁ [|*] tatra-sthaḥ
svakara-sthitâm=api punar=na(ni)ḥśêsham=âkṛishṭavâṁ[12] vikshêpair=api
34 chitram=ânata-ripur=yaḥ Pallavânâṁ śṛi(śri)yaṁ [|| 18*] Lêkhâhâra-mukhôdit-
ârddha-vachasâ yatr=aitya Vêṅg=îśvarô nityaṁ kiṁkaravad=vya-
__________________________________________________________
[1] Read tasmin=.
[2] Read samudyantân=. From the St. Petersburg Dictionary it will be seen that udyata, abhyudyata, pratyudyata, samudyata, etc., occur in various epic and purâṇic texts where we should have expected udgata, etc. The
case is the same with the word samudyatân in the present passage. Here the fact that the twelve princes are
compared with twelve suns shews beyond a doubt─ see the passages which will be quoted in connection with the
translation of the verse─ that we want a word which means “ risen,” and this could only be samuâgatân. I
prefer this explanation to the assumption that samudyatâṁ might have been erroneously put by the writer for
samudyatô (from sam-ud-i).
[3] Originally vasumatîṁ was engraved, but the sign of anusvâra clearly is struck out. In the two aksharas
mâdhi the â of mâ also looks as if it had been struck out, and dhi may perhaps have been altered, but I do not
see what alteration could be resorted to. As the Maṇṇe grant actually has vasumatî-saṁhâram=âdhitsayâ─ the
Waṇî grant, omitting part of the verse, ahs vasumatî n=êkô=pi yô dvâdaśa─ I adopt the same reading also for the
present grant ; but it should be stated that the construction of a noun substantive like âdhitsâ (derived from
the Desiderative) with the accusative case, though not unknown in epic poetry, is contrary to the strict rules of
classical Sanskṛit. Prof. Speijer in his Sanskṛit Syntax quotes e.g. Mahâbhârata, I. 113, 21, jigîshayâ mahîm,
‘ with the desire of conquering the earth.’
[4] Read vichchhâyân=.
[5] Read °mukhân=.
[6] Read °mayân=.
[7] Read vidrân=balinâ.
[8] Originally parâṁ was engraved, but the vowel â, of the second syllable appears certainly to have been
struck out.
[9] Read parair=.
[10] Read °kûlayan=.
[11] Read °tavân=.
[12] Read °shṭavân=.
|
\D7
|